Ett ofta upprepat mantra är att man skall "skriva om det man känner till". Ofta innebär detta att man inte skall skriva om upplevelser som man inte själv har erfarit (till exempel att inte skriva om livet som kroniskt sjuk om man själv är frisk som en nötkärna). Jag håller inte alls med om den idén.

Detta är del två av mina tips för att koppla tema och relationer och därmed göra en berättelse mer intressant. I första delen beskrev jag olika typer av tematisk anknytning. I detta inlägg kommer jag att förklara hur jag applicerar de här abstrakta idéerna när jag själv skriver.

Häromsistens skrev jag om litterära teman och motiv. Idag är det dags för hur dina karaktärers inbördes relationer kan utgöra motiv för teman. Nästa vecka återvänder jag till ämnet med hur man kan implementera mina teorier i sina egna berättelser.

I mitt senaste skrivtips gav jag råd för hur man kan redigera - eller från början konstruera - innehållet i sin dialog, och nu kommer uppföljaren tips för att formattera dialogen och sätta den i sitt sammanhang.

Dialog hör till de delarna av en berättelse som jag anser mig vara bra på att skriva. Därmed inte sagt att jag inte behöver redigera den; det är mycket vanligt att jag justerar dialogen i efterhand för att den skall låta mer trovärdig. Mitt förtroende för min egen förmåga beror bland annat på att jag ofta tycker att lösningarna på...