Höj era glas! För första gången börjar veckans ord på X. Alla som någon gång har spelat alfapet eller bananspelet vet hur unikt det är. (Och naturligtvis är ordets ursprung inte svenskt.)

Vad är kopplingen mellan militärhistoria och att försörja sig på arvoden? Under min senaste semester besökte jag Åbo slott. Förutom finsk historia lärde jag mig ett och annat om etymologi.

Årets sjunde månad gick under namnet hömånad eller skördemånad i gammelnordisk tideräkning. Detta berodde på att det var under den månad vi numera kallar juli som man skördade årets säd. (Ibland kan skördemånad syfta på augusti, då många frukter och grönsaker mognar, men hömånad förefaller ha reserverats för juli.)

Krumelur är inte bara ett roligt ord; det är två! Ordet bildas av krum, alltså böjd eller krokig, och lur som i lurendrejare eller filur. Det kan användas för både människor och 2- till 3-dimensionella figurer. En mänsklig krumelur är en udda figur med en excentrisk personlighet. Jag använder det med värme, men jag har också hört...

Jag fick häromdagen anledning att skriva ordet paraffin och blev förvånad över de dubbla f:en, som är mycket ovanliga i svensk stavning. Jag frågade mig vad ordet ens betyder och upptäckte, till ingens förvåning, att det har ett latinskt ursprung.

Min spontana association med ordet karneval är en musik-, färg- och matfylld folkfest, där vänner och främlingar blandas i gemensamt firande av någonting. Ordets ursprung är snarare praktiskt.

Huvudbry är ett - tyvärr - nästan bortglömt ord. Det är sammansatt av två svenska ord; huvud (vår översta, tänkande kroppsdel) och bry, det vill säga att besvära sig om, eller bekymra sig för. Något är ett huvudbry om det kräver mycket tankekraft och/eller lång betänketid.

Förra veckan skrev jag om atomerna, grundämnenas definierande beståndsdel, som utgörs av en kärna av protoner och neutroner som omlöpes av elektroner. Elektronerna rör sig i banor på olika avstånd till kärnan, så kallade lager. Det yttersta lagret kallas valensskalet, och dess elektroner kallas valenselektroner, av valens, alltså bestämning, jfr. ...

Som många såväl vetenskapliga som vardagliga ord härstammar atom från grekiskan via latinet. Det består av a (icke) och tomos (att skära, att dela). Atomen är sådeles den odelbara. (Jämför namnet Tomas, som betyder tvillingen.)

Sociolekt (av latinska socius, samhället, och dialekt, alltså platsbunden språkvariation) syftar på ett mönster av språklig variation som skiljer sig mellan olika sociala grupper. Skillnaden mellan en sociolekt och en dialekt är att dialekten varierar beroende på geografisk plats, medan sociolekten varierar beroende på social gruppering.