Jag har börjat skriva en bok!

Jag har länge antytt att jag håller på att utveckla en sci-fi-roman, och faktum är att jag började skriva den för några veckor sedan. Efter första kapitlet tvingades jag ta en paus eftersom jag hade fullt upp med att flytta till min nya lägenhet för min nya utbildning, något jag uppdaterade om under "Vem är jag?"-rubriken här på hemsidan tidigare idag.

Den här boken, som jag på hemsidan kommer att kalla Projekt UFO, härstammar från en novell jag skrev när jag gick i åttan, alltså för drygt sex år sedan. Jag försökte förlänga den till en roman under högstadiet, blev nästan färdig, insåg att jag var missnöjd, började om och fick fortfarande inte rätsida på det. Sedan fick idén ligga och mala i mitt bakhuvud tills jag tog upp tråden strax efter studenten och bestämde mig för att försöka igen nu när jag har läst på så mycket om hur man skriver väl, har gett vidare tips som hjälpt mig eller tips jag själv har kommit på här på bloggen, och dessutom skrivit flera noveller.

Projekt UFO följer huvudpersonen Sofie Karlsson, som är en pensionerad f.d. svensk- och engelsklärare. När boken börjar är hon en tämligen nybliven änka och har precis börjat dra sig ur sin isolering efter sin makes plötsliga död i en bilolycka. Men hon har knappt börjat umgås med folk igen förrän en ny olycka ställer hennes värld på ända: ett UFO kraschlandar i hennes trädgård och dess förare ber henne om hjälp att bygga en rymdstation.

Jag skriver ur tillbakablickande första personsperspektiv, vilket är ett nytt och oväntat beslut. Sedan jag skrev den första novellen har jag skrivit i tredje person imperfekt, det mest traditionella berättarperspektivet, och fram tills jag faktiskt öppnade och namngav det nya dokumentet hade jag alltid tänkt att det var så boken skulle skrivas. Samtidigt har jag haft svårare att få en känsla för Sofies personlighet än för någon annan huvudperson jag hittills har hittat på. Jag vet inte exakt varför, men det kan bero på att hennes personlighet i versionen jag skrev i åttan mest utgjordes av bitterhet, sarkasm och en väldigt dömande och spydig inställning till andra människor. Det var ganska roligt att skriva, men hon saknade djup och det var svårt att ge henne det i efterhand.

Men när jag började skriva ur första person tändes ett ljus i huvudet på mig och jag fick ganska snabbt en känsla för vilken inställning hon har till berättelsen. Som jag skrev i mitt inlägg om tillbakablickande första person, som jag länkade till i början av avsnittet, är det bra att veta varför huvudpersonen berättar sin historia och vad hon känner inför den. Därmed inte sagt att man inte kan lära känna sina karaktärer väl ur tredje person, men i just detta fallet var det lättare.

Och jag har så roligt med Projekt UFO! I och för sig har jag i skrivande stund inte fått ihop mer än 7 688 ord och är i slutet av andra kapitlet, så jag har verkligen inte kommit till de svåraste passagerna än, men jag tror att jag kommer att njuta av den här boken hela vägen ut. Jag har äntligen hittat ett sätt att berätta de delar av historien som jag tyckte var spännande samtidigt som jag har skalat bort det som, i min mening, fördärvade berättelsen eller helt enkelt inte passade. Sofie har en särskild plats i mitt hjärta och jag känner igen mig en hel del i henne även om hon är mer än tre gånger så gammal som jag. Vissa av mina vänner tycker att det är väldigt roligt, för jag är tydligen så lillgammal att jag känns som en 70-åring för somliga.

Med tanke på studier och att jag inte skriver varje dag vet jag inte hur länge det kommer att ta mig att skriva ett första utkast. Jag kommer inte enbart att ägna mig åt Projekt UFO utan fortsätta med mina noveller, för jag har aldrig varit bra på att utveckla tunnelseende för ett enda projekt utan hoppar hela tiden mellan olika.

När jag har skrivit mer och känner mig mer säker på berättelsen kommer jag att berätta lite mer om karaktärerna och innehållet, med betoning på lite. Jag vill inte lägga ut för mycket information om min roman, men vill samtidigt att ni som läser min blogg skall ha ett hum om vad jag håller på med.

Jag hoppas att ni har lika roligt med era noveller, kortromaner, romaner, pjäser eller vad ni än skriver som jag har med Projekt UFO! Lycka till med skrivandet!