Veckans ord #88 - Äldre Indelningsverket

I förra veckans ord skrev jag att jag skulle berätta om indelningsverket idag, men så visade det sig att det jag trodde att begreppet syftade på; den organisation som gav upphov till soldattorpen, var det yngre indelningsverket och att det faktiskt fanns en äldre föregångare som bland historiker går under namnet äldre indelningsverket, även om det inte var vad det kallades när det begav sig.

Innan Sverige införde allmän värnplikt fanns det flera andra sätt att bygga upp en armé. Periodvis har legosoldater varit vanliga i Europa, vilket jag kanske kommer att skriva om vid tillfälle, men idag är det dags att titta på uppbyggandet av den nationella armén via utskrivning enligt det äldre indelningsverket. En del av detta klubbades igenom vid riksmötet i Arboga 1536 och en annan del vid riksdagen i Västerås 1544 på Gustav Vasas initiativ, bland annat för att göra krigsmakten billigare än vad legosoldaterna tillät den att vara.

I Arboga beslutades det om rusttjänsten, vilken innebar att ett hemman var skyldigt att i händelse av krig utse, beväpna och med häst förse en ryttare till kavalleriet om det ville slippa att betala skatt. Detta gick under namnet rusttjänst och var frivilligt att åta sig, men det hemman som åtog sig tjänsten var naturligtvis skyldig att faktiskt tillgodose arméns behov om det uppstod. Och vid denna tid uppstod det ofta; praktiskt taget varje regent före 1800-talet var involverad i åtminstone ett krig.

Att slippa skatt låter ju trevligt, men rusttjänsten var knappast en "quick fix", för hästar är stora djur som kräver mycket omvårdnad. Det är inte billigt nu och det var inte billigt på Gustav Vasas tid heller. Sadel, vapen och övrig utrustning var ofta gjorda av dyra material såsom läder och diverse metaller, som också behövde tillverkas och vårdas. Det var få ryttare som var helt självförsörjda; det finns en anledning till att det framförallt var från adeln som korstågsriddarna härstammade.

I Västerås utökades landets indelning till att omfatta fotsoldater. De skrevs ut från regioner som delades in efter antal gårdar, och utskrivningen var inte frivillig. Det såvitt jag vet enda sättet att komma undan den var om ett hemman istället åtog sig rusttjänst. En anledning till att utskrivningen av fotsoldater inte var frivillig var dels att det krävdes mindre utrustning och särkunskaper och därmed mindre specialisering, och dels att infanteriet (arméns fotfolk) var större än kavalleriet, vilket ledde till ett större behov av mannar. De som kunde drabbas av utskrivning var män mellan 15 och 60 år.

Det var en översikt över det äldre indelningsverket! Kika in nästa vecka för ett inlägg om det yngre indelningsverket; det som faktiskt kallades så när det var verksamt.

Tills dess: lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på lördag!