Uppdatering: noveller, världsbygge och projekt som jag lägger på hyllan

Jag skriver ofta bara om mitt eget skrivande när jag deltar i novelltävlingar, men jag tycker att mitt skrivande har förändrats till det bättre på senare tid och tänkte skriva en uppdatering. Först och främst har jag skrivit två noveller under våren och sommaren, som jag är stolt över. De av mina noveller som jag är mest nöjd med är de som fokuserar på relationer, och båda de som jag har skrivit i år hanterar relationer på ett mer komplext sätt än vad jag har lyckats göra tidigare.

Bröder emellan

Idén till denna novell fick jag från en novelltävling, men jag tyckte inte att den var redo att skicka in före tävlingens deadline. Jag är glad att jag inte gjorde det, för när jag återvände till den ett par månader efter att jag hade skrivit den ändrade jag några småsaker som jag tycker gjorde stor skillnad.

Som titeln antyder handlar denna novell om två bröder som återförenas efter att inte ha träffats på flera år. Mitt mål var att gestalta en relation där båda är förövare och offer för varandra, och jag tror att jag lyckades gestalta deras relation hyfsat bra. Den yngre brodern, Jakob, gick i föräldrarnas fotspår som drogmissbrukare. Han saboterade för sina familjemedlemmar och kunde försvinna dagar i sträck. Det pressade hans äldre bror Eskil till allt mer drastiska och våldsamma reaktioner för att försöka mildra konsekvenserna för familjen. Eskil är novellens berättarjag, och den första huvudperson som jag har gjort riktigt obehaglig men samtidigt har stor sympati för.

"Han ser plågad ut. Att jag har makten att framkalla den minen ser jag som en vinst; kompensation för all oro han har orsakat mig."

Hela novellen är en och samma scen, vilket påminner mig om när jag skrev Tavlan, min första publicerade novell, och Sista kvällen i Sverige, vilka är de enda enscensnovellerna som jag skrev före Bröder emellan.

Jag skrev den novellen i februari-mars, och lät den vila till början av april, då jag redigerade den. Då och då under sommaren har jag lagt till eller ändrat enstaka meningar. I sitt nuvarande skick är Bröder emellan strax under 2000 ord lång, så jag hoppas kunna skicka in den till en novelltävling vid tillfälle. Förmodligen kommer jag att vilja redigera den ytterligare dessförinnan, men än så länge är jag nöjd med den. Hittills har jag ingen läst den och kunnat kritisera den, men jag hoppas kunna skicka den till ett par personer för att se om jag lyckas förmedla den komplexitet i brödernas relation, som jag som författare tycker är uppenbar, på ett effektivt sätt.

Pappas flicka

Detta är en novell jag hade i åtanke i flera års tid innan jag skrev den i mitten av våren. Den tog lite längre tid att skriva än Bröder emellan, främst därför att den är över 7500 ord lång och handlar om tre personers inbördes relationer istället för två.

Idén till den här novellen fick jag av att fundera på vad jag tycker om att vara lärarens favorit. Jag har upplevt att vara vissa lärares mest ogillade elev och andra lärares favoritelev, och jag har både sett och känt hur det känns att bli både favoriserad och förfördelad. Att vara mindre gillad av en lärare är naturligtvis inte roligt, och det är något som många talar om, men det är mycket ovanligare att folk uppmärksammar hur favoritism påverkar favoriten.

Jag intensifierade problemet genom att få favoritismen att utspela sig i den enda enhet som man inte kan välja eller välja bort: familjen. Huvudpersonen är sin fars favorit, medan hennes lillasyster ständigt blir betydligt sämre behandlad. Huvudpersonen är väldigt lik sin numera döda mor, medan hennes lillasyster är mer lik fadern, som hade en svår uppväxt och ångrar många beslut som han fattade som ung och som han nu vill korrigera.

Det gör att fadern idoliserar sin äldsta dotter och försöker leva genom den yngre genom att få henne att eftersträva och uppnå de saker som han önskade att han hade kunnat göra. Det ger i sin tur systrarna en ansträngd, om än kärleksfull, relation till varandra. Dessutom finns minnet av deras mor kvar i form av hur fadern alltid talar om henne, även om döttrarna knappt minns henne längre.

Novellen följer deras relation från flickornas barndom till mellersta/övre tjugoårsåldern, och hur döttrarnas relation till varandra, sin far och minnet av modern förändras över tid. Jag har gjort mitt bästa för att skildra den komplicerade hatkärleken mellan huvudpersonen och hennes far, och den både distanserade och mycket nära relationen mellan huvudpersonen och hennes lillasyster på ett bra sätt. Till skillnad från Bröder emellan består Pappas flicka av flera korta scener från olika händelser och perioder av huvudpersonens liv.

"Jag slutade svara när pappa ringde eller skrev, och jag gjorde mitt bästa för att somna på vänster sida, med ryggen mot mors porträtt. Varenda gång jag tittade på henne föreställde jag mig hennes blick som förebrående."

På grund av dess längd tror jag inte att jag kan delta med Pappas flicka i någon novelltävling, eftersom de enda tävlingar som accepterar så långa noveller tenderar att vara fantastikinriktade, medan Pappas flicka utspelar sig i v¨år värld utan några övernaturliga eller fantastiska element. Någon gång skulle jag vilja dela med mig av den på något sätt, kanske som en del i en egen novellsamling, men det är en fråga för framtida Sigrid. Än så länge ligger den och ruvar efter att ha blivit redigerad en gång. Nästa steg är att skicka den till ett par testläsare för att få den kritiserad.

Min fantasivärld

I november förra året fick jag för mig att rita en världskarta, eftersom jag fick en idé till en roman som jag kanske kommer att skriva i framtiden och ville få en uppfattning om vad som omringade landet som den utspelade sig i. Det slutade med att jag ritade flera kontinenter och satte ut uppemot 30 länder. Sedan dess har jag sporadiskt arbetat med att utveckla världen; allt från magisystemet - eller systemen, för jag tror att jag kommer att vilja ha fler än ett - till de olika ländernas kultur, historia, ekonomi och statsskick.

Tanken är att utveckla en värld där flera av varandra oberoende berättelser kan utspela sig. Jag vill kunna utforska olika länder olika typer av konflikter. Landet som jag först fick en idé till kommer nog också att vara landet där de första berättelserna utspelar sig, även om jag har en del idéer för berättelser som skulle passa bättre på andra platser. Hittills har jag bara roat mig med några få länder och det magisystem som jag är helt säker på att jag vill ha med. Jag står nu i begrepp att skriva en novell som utspelar sig i denna fantastivärld; förhoppningsvis den första av många.

Projekt UFO

Detta är min roman som jag har arbetat på i olika inkarnationer av och till i flera år, som jag nu har bestämt mig för att lägga på hyllan. De fragment av idéer som drev karaktärerna, världsbygget och konflikterna gick inte att få ihop, och jag tappade stinget. Genom mina fanfiktionskrivövningar, som jag beskrev i detta inlägg, och genom att utveckla min egen fantasivärld och mina senaste noveller, har jag fått en bättre förståelse för vad jag behöver för att skriva bra och njutbart.

Det är: en värld som jag förstår väl, vilket jag inte lyckades åstadkomma för Projekt UFO; komplexa och dynamiska relationer mellan karaktärer, vilket jag inte heller fick till i Projekt UFO; samt ett intensivt intresse för berättelsen, den typ av intresse som får mig att dagdrömma om karaktärerna och vad de kommer att göra. Det intresset har tyvärr dött för karaktärerna i Projekt UFO. Precis som man gör med vissa vänner tror jag att vi helt enkelt växte isär. Det är synd, men nu har jag nya berättelser att roa mig med.

Fanfiktion

2023 har varit ett intensivt år för mig hittills. Bland mycket annat har jag flyttat, skrivit examensarbete, tagit examen, och börjat arbeta med nya saker på mitt gamla sommarjobb. Det gör att jag under flera perioder inte har haft mycket ork eller ro att försjunka i helt egna berättelser, så mina två fanfiktionsprojekt, som jag beskrev i det ovan nämnda inlägget, har varit något som jag har lekt mycket med på sistone. De projekten är beskrivningar av tidigare segrare i Hungerspelen från serien Hungerspelen, samt beskrivningar av tidigare inkarnationer av Avatarer från Avatar: The Last Airbender.

Förutom att vara nyttiga övningar för mina egna berättelser har det varit en underhållande distraktion från plugg, arbete och den ständiga kampen mot disk, dammsugning, soptömning, och andra trista delar av vardagen. Även min fantasivärld och mina noveller har berett mig en liknande glädje. Jag har helt enkelt blivit mer förtjust än jag redan var i att skriva, och det säger en hel del! Jag känner mig också säker på att min uppfattning om att jag håller på att utvecklas till det bättre är välgrundad.

Och med det sagt: lycka till med vad du än skriver, och jag hoppas att det gör dig lika glad som mina projekt har gjort mig på sistone, och så ses vi på tisdag!