Tre sorters inre konflikt
I förra veckans skrivtips redogjorde jag för tre typer av mellanpersonlig konflikt där båda parter drivs av antingen vilja eller behov, vilket leder till väldigt olika berättelser. Jag rekommenderar att du läser det inlägget innan du läser detta. Idag är det nämligen dags att applicera samma konflikttyper till karaktärers inre konflikt.
#1 Behov mot behov
I detta fall drivs en person av två motstridiga behov. Dessa behov kan komma både inifrån och utifrån. Till inre behov hör bland annat behovet av vatten, mat, sömn, rörelsefrihet, mänsklig närhet och beroende av droger eller liknande. Med utifrån kommande behov menar jag plikter, det vill säga något som man måste uppfylla eller avstå från för att undgå straff. I nästa veckas inlägg kommer jag att utveckla skillnaden mellan yttre och inre behov, men för enkelhetens skull behandlar jag dem som jämbördiga i det här fallet.
Nästan alla våra instinkter och medfödda behov syftar till att hjälpa oss att överleva. Allt levande vill fortsätta att leva. Ibland kan vi inte överleva utan stora uppoffringar, och ibland tvingas vi att göra sådana uppoffringar.
I Star wars: the clone wars har republiken skapat kloner som är avlade för att vara så effektiva soldater som möjligt. De är bara män, de ser likadana ut och de tränas i strid. Jedikrigarna, politikerna och till och med (de flesta av) klonerna är ense om att de bara existerar för att strida och agera kanonmat så att de "mer" värdefulla jedikrigarna och diplomaterna slipper dö i lika hög utsträckning. Samtidigt är de människor med människors sinnen. De blir rädda, de är intelligenta, de har vänner, de har fiender och de ger varandra namn även om de bara skapas med nummer.
Varenda gång de kallas ut i strid måste klonerna övervinna sina mänskliga instinkter till fördel mot vad de är avlade att vilja göra och vad de måste göra för att inte fängslas eller avrättas. Medvetet ser de sig själva som soldater som behöver strida, men undermedvetet ser de sig som liv som behöver fortsätta leva.
Eftersom både vägran och lydnad har drastiska konsekvenser är det i behov-mot-behov-konflikter ofta personens vilja som avgör. Vissa kloner försöker rädda sig själva eller förråda sina bröder för att kunna leva och leva fritt utsn sitt de facto slaveri. Andra kloner väljer att göra sin plikt för att skydda republiken mot de grymma separatisterna, med livet som insats. Behov-mot-behov-konflikter kan vara väldigt viktig för temat och för varje extern konflikt eftersom de tvingar karaktären ifråga att göra ett svårt val.

#2 Vilja mot behov
Här krockar ett inre eller yttre behov med en karaktärs moraliska principer, känsloliv, eller personlighet. Kanske är någon fast i en brinnande byggnad men är så höjdrädd att det är svårt att hoppa, eller så har den blivit strandsatt med sin värsta fiende på en öde ö och behöver samarbeta med denne för att överleva. I mitt faktiska exempel står behov mot moral.
Avatar Aang, huvudpersonen i Avatar: den siste luftbändaren uppfostrades av pacifistiska munkar som hade avsvurit sig kött. Både som den sista överlevaren av ett folkmord och som individ är Aang besluten att aldrig bringa någon eller något om livet. Som avatar är det däremot hans plikt att sätta stopp för Eldnationen och dess 100-åriga krig mot resten av världen. Han är också den enda som är stark nog att lyckas. Eftersom Eldnationen är en autokrati skulle den inte klara sig utan sin monark. Att döda Ozai är därför det uppenbara valet, men det vägrar Aang göra av etiska skäl.
När en komet är påväg som kommer att göra alla eldbändare så starka att de kan vinna kriget och utföra ytterligare en storskalig etnisk rensning måste Aang välja mellan sitt behov att försvara världen och sin moraliska kompass. Till sist lyckas han både äta kakan och ha den kvar.
Denna typ av konflikt kan avslöja karaktärsstyrka. Vad ger man vika för och varför? Var går ens smärtgräns? Vilka argument övertygar en?
#3 Vilja mot vilja
Här har vi en person vars viljor går stick i stäv med varandra. Om man inte är en halvgud i en fantasivärld kan man inte både äta sin kaka och ha den kvar. Ibland vill man säga exakt vad man tänker, men ofta vill man vara andra till lags och inte skrika, svära och slå runt sig.
I Dr. Jekyll och Mr. Hyde är doktor Jekyll en respektabel man med oklanderlig moral. Väl döljer han sina ondskefulla impulser; så väl att han känner sig hämmad. För att få utlopp för sina värsta begär uppfinner han ett serum som förställer hans utseende och förringar hans moraliska kompass. Mr. Hyde gör allt det som dr. Jekyll inte vill eller vågar. Om någon stör hans sinnesfrid genom att, säg, fråga om vägen så svarar Hyde med knytnäven medan Jekyll vänligt hjälper till. Eftersom de rör sig på samma gator och betalar med samma plånbok blir dubbellivet svårare och svårare att leva, och Hydes personlighet börjar inkräkta på Jekyll.
Viljan att få utlopp för, i brist på bättre ord, syndiga impulser strider mot viljan att göra gott och åtnjuta samhällets respekt. Mannen kan inte i evighet fly från sitt alter ego eftersom Hyde är hans sanna jag lika mycket som Jekyll är det.
Som synes kan vilja-mot-vilja-konflikter utgöra en drastisk grund för din karaktär. Alla har vi motstridiga viljor, men ofta är valet så uppenbart att det inte leder till någon större konflikt. Fem dagar i veckan slits jag personligen mellan viljan att göra mitt jobb och få betalt och viljan att stänga av väckarklockan och somna om. Ofta behövs något mer extremt där båda önskningarna får långtgående konsekvenser för att de skall fungera som grunden i en fiktiv persons inre konflikt.
Sammanfattning
Det finns andra sätt att kategorisera såväl inre som mellanpersonliga konflikter. Själv tänker jag inte medvetet på detta - annat än i undantagsfall - när jag skriver mina första utkast. Poängen med att göra mallar som denna är att hjälpa den som kanske har fastnat i berättelsen att räkna ut vilka frågor man skall ställa sig.
Jag tycker också att det är användbart att fråga sig vilken sorts berättelse man vill förmedla när det är dags att redigera och strömlinjeforma berättelsen. Just nu skriver jag en novell med ganska lågintensiva vilja-mot-viljakonflikter både mellan karaktärerna och i huvudpersonens inre liv. Det var en värdefull insikt eftersom jag funderade på att sätta huvudpersonen i större fara för dramatikens skull, men insåg att det var överflödigt. Det är helt enkelt inte den sortens berättelse. Huvudpersonens konflikt kräver inte att hans eller någon annans grundläggande behov hotas.
Förhoppningsvis kan denna indelning hjälpa dig också.
Med det sagt: lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på tisdag!