Fem sätt att fördela magi

Inte alla magisystem är stöpta i samma form. En av de oftast diskuterade skillnaderna är den mellan "mjuka" och "hårda" magisystem. Ju mjukare magi, desto mindre uppenbara regler; ju hårdare magi, desto tydligare regler. Magins hårdhet beror på läsarens uppfattning, inte på hur väl författaren förstår krafterna och begränsningarna i sitt eget system.

I detta inlägg kommer jag att reda ut fem typer av magi som ofta kan samarbeta men som påverkar berättelsen på olika sätt och har sina egna fördelar och nackdelar. Det handlar mindre om vad magin kan åstadkomma och mera om hur eller av vem som magin kan användas.

#1 Objekt- eller platsbaserad magi

På många sätt är detta den enklaste formen av magi. Vissa föremål kan åstadkomma det "omöjliga". Till exempel kan osynlighetsmanteln i Harry Potter göra sin bärare osynliga medan silverkulor kan döda vampyrer, till skillnad från andra vapen, enligt traditionella vampyrmyter. Sanningsserum, som hindrar drickaren från att ljuga, är också en vanlig trop.

Även vissa platser kan ha särskild magisk kraft. I Engelsforstrilogin av Mats Strandberg och Sara Bergmark Elfgren är häxornas krafter extra starka i Engelsfors eftersom den orten är extra magisk, hur osannolikt det än låter.

#2 Magiska varelser

Ibland är det särskilda djur som är magiska. Drakar spyr ofta ur sig eld och vampyrer är odöda och lever på mänskligt blod. De dödar eller omvänder dem de biter. Alvers långa naturnära liv tillåter dem att kommunicera med, läka och ta hjälp av djur och växter. Häxor, trollkarlar och andra magiker har gärna en familiaris; ett synbart normalt djur i stil med en korp, katt eller orm som kan förstärka deras magi, spionera för dem och vara en vän i nödens stund.

Dessa är väl etablerade troper, men i många berättelser finns andra magiska djur. I Avatar: den sista luftbändaren och dess universum var de flygande bisonoxarna (sky bison) de första luftbändarna. Vissa människor fick bändningens kraft och lärde sig att manipulera vindar genom att studera flygande bisonoxar.

#3 Genetiska spridda krafter

Det är inte ovanligt att människor och humanoida varelser har en ojämn fördelning av magiska krafter. Ofta är det vissa släkter som har magiska förmågor. Magi ärvs och kan hoppa över somliga generationer. Det innebär att till synes kraftlösa släkter kan frambringa personer med krafter eller att barn till kraftfulla familjer kan sakna magi.

I Avatar är både Toph Beifong och Katara de första bändarna i sina respektive familjer på flera generationer. I Harry Potter (svag spoilervarning) är Argus Filch en "ynk", alltså en ickemagiker från en magisk familj. I Döden i dina ögon (spoilervarning!) för Jem dessvärre vidare sin förmåga att se folks dödsdatum när hon möter deras blick till sin son.

#4 Slumpmässigt spridda krafter

Ett alternativ till genetik är att strössla krafter över den mänskliga eller humanoida befolkningen. Det kan ske slumpmässigt eller riktat, men effekten är densamma; vissa människor har vissa krafter medan andra inte har det, oavsett släktskap eller rang eller dylikt.

I den ovan nämnda Engelsforstrilogin (mild spoilervarning) får den utvalda "cirkeln" olika elementära krafter, förutom en flicka som får demoniska krafter. De är föremål för en profetia men nämns inte vid namn utan får en roll av ödet, något som jag beskriver mer ingående i min tropstudie av Den Utvalda. De har ingen anmärkningsvärd kompetens eller bakgrund sedan tidigare utan väljs, ofta godtyckligt, av en högre makt.

Däremot är vissa av krafterna tematiskt relevanta för sina ägares personliga utveckling, vilket inte är ovanligt i dylika magisystem. Till exempel får Linnéa Wallin, dottern till en död mor och alkoholiserad far och besittare av stark misstro mot alla, vattnets element. I Engelsforstrilogin innebär det bland annat tankeläsning. Att någon som sätter så högt värde på sitt privatliv och samtidigt utgår från att alla ljuger får möjligheten att se in i andras huvuden utan deras samtycke och därmed lära sig sanningen är en intressant vändning. Den hade kunnat utnyttjas ännu bättre, men jag gillar hur författarna hanterade Linnéas magi.

Krafterna kan vara lite mer styrda än så. I Den oändliga historien är det ensamma barn som får kraften att läsa sig in i historien om Fantásien. Barnen har inget gemensamt med varandra annat än ett behov av verklighetsflykt, så jag räknar fortfarande detta som slumpvis magi. Poängen är att krafterna överförs enligt ett mönster som är mindre konkret eller logiskt och istället ofta är tematiskt.

#5 Allmän magi

Sist men inte minst kan man välja att göra magi allmän. Det innebär att vem som helst har tillgång till den, men det innebär inte nödvändigtvis att alla har samma talang eller samma specialiteter. Det är faktiskt den ovanligaste spridningen av magi, eller åtminstone den som jag har sett mest sällan.

Stjärnornas krig (spoilervarning) är tekniskt sett science fiction snarare än fantasy, men i den världen har alla levande organismer tillgång till Kraften, även om den är starkare hos vissa än hos andra. Det förklaras med midichlorianer, en substans som förekommer i olika hög utsträckning i ens celler. Med Kraften kan man göra sådant som att kontrollera tankar, stoppa kulor innan de når en, välta byggnader och bromsa sin egen kropp i fritt fall, så jag räknar den som en typ av magi även om midichlorianerna är en vetenskaplig förklaring för dess övernaturliga effekter.

Även om Kraften finns i all levande materia har vissa personer särskilda specialiteter. Till exempel lägger både Anakin Skywalker, Leia Organa och Ahsoka Tano märke till andras närvaro och sinnesstämningar lättare än många andra. Ahsoka och Anakin känner av varandras närvaro när de oavsiktligt passerar varandra i olika luftskepp och Leia märker att Luke är i nöd när han har blivit besegrad av deras far på Bespin.

Vanligare än personbunden allmän magi är magiska objekt som är tillgängliga för vem som helst. I många berättelser, exempelvis Harry Potter, kan ickemagiska personer inte använda magiska föremål eller koka trolldrycker. I till exempel Berättelsen om Narnia (mild spoilervarning) är plats- eller objektbunden magi däremot tillgänglig för syskonen Pevensie och andra människor som tar sig in i Narnias värld.

Exempel på kombinationer

Som nämnt är det vanligt att kombinera olika magisystem. Magiska objekt förekommer i praktiskt taget varje magisk värld. Magiska varelser eller folk med speciella krafter är också mycket vanliga, liksom att låta vissa platser ha starkare magi än vissa andra.

Man kan argumentera för att trollkarlarnas värld i Harry Potter har allmän magi även om mugglare saknar magiska krafter, men det finns många särbegåvningar. Severus Snape och Lily Evans var anmärkningsvärt skickliga trolldrycksmakare, Harry är en fena i försvar mot svartkonster och Minerva McGonagall är så bra på transformationsmagi att hon är en av mycket få häxor som har lyckats bli en animagus. Dessutom finns särskilda objekt, såsom trollstavar, och magiska varelser i stil med kentaurer och drakar.

Bland de genetiskt spridda krafterna i Avatar-versum finns särskilda begåvningar, som att Katara har en naturlig fallenhet för helande krafter och att bara ytterst få jordbändare, såsom Bolin och Ghazan, kan manipulera lava.

I Engelsforstrilogin kombineras slumpvist spridda krafter med mer allmän, inlärd magi. Adriana Lopez är en skolad häxa, vilket innebär att hon har tränat i magins konst till skillnad från huvudpersonerna, som är naturliga häxor och därmed starkare. Jämför med skillnaden mellan en fullärd jediriddare och ett kraftkänsligt men oskolat barn i Stjärnornas krig!

Sammanfattningsvis finns inget rätt eller felaktigt sätt att fördela magiska krafter, men att bestämma sig för vem eller vad som kan använda magi är lika viktigt som att bestämma vad magin skall kunna åstadkomma.

Med det sagt: lycka till med vad du än skriver och så ses vi på tisdag!