Att strukturera en roman: tre akter

11.12.2020

Det finns många olika teorier om hur en roman eller kortroman skall vara uppbyggd, till exempel Hjältens resa, 27 kapitel eller Rädda katten, men majoriteten av dem grundar sig i tre akter. I dagens inlägg tänkte jag ge en kort sammanfattning av de olika akterna, deras betydelse och deras kännetecken.

Första akten: introduktion

Den första akten skall enligt de flesta modeller utgöra omkring 25% av historien. Det är inte en helig regel, utan snarare en tumregel. Som jag skrev i rubriken är det i den första akten som man presenterar sin huvudperson, världen han eller hon bebor, majoriteten av sidokaraktärerna och de problem som måste lösas. Det är viktigt att läsaren förstår vad huvudperson har för bakgrund och mål. Det huvudsakliga målet måste vara relaterat till katalysatorn men bör också anknyta till huvudpersonens bakgrund.

Katalysatorn (inciting incident, för den som vill läsa vidare på engelska) är den händelse eller det beslut som rivstartar handlingen. I detta inlägg kommer jag att ta en romantikroman som exempel, eftersom romantik är en av de tydligaste och mest välbekanta genrerna. Det är vanligt att katalysatorn för en romantisk relation är att kärleksintressena träffas. Om de aldrig träffas, kan de inte inleda ett förhållande.

Säg att vår huvudperson Erik träffar Emma (vår viktigaste sidokaraktär) när hon börjar arbeta i samma restaurang som han. Deras möte är katalysatorn för deras relation, och Eriks mål kommer att bli att vinna Emmas hjärta. Men som jag nämnde tidigare är det bra om Eriks mål också anknyter till hans bakgrund, eller åtminstone till någonting som inte har med den huvudsakliga handlingen att göra. Låt oss säga att hans ambition är att äga restaurangen eftersom hans morfars restaurang gick i konkurs när han var liten och han vill sprida morfaderns matglädje.

Andra akten: utveckling och inveckling

Den andra akten omfattar omkring de mittersta 50% procenten av en roman och inleds med ett viktigt beslut. Beslutet fattas av huvudperson och är en reaktion på katalysatorn. Naturligtvis kommer huvudpersonen att ha reagerat på katalysatorn redan i första akten, men i den andra akten måste han eller hon fatta ett beslut som definitivt tvingar handlingen framåt. Efter detta val finns egentligen ingen återvändo.

Detta låter melodramatiskt, men låt oss återvända till romantikexemplet. En uppenbar reaktion på att träffa och gilla en person är att bjuda ut ifrågavarande. Erik och Emma har nu arbetat sida vid sida i köket i några veckor och Erik bestämmer sig för att ta Gud i hågen och fråga om hon vill gå på bio. Eftersom poängen med romantikromaner är att kärleken vinner kommer hon att tacka ja, och det innebär att snöbollen har börjat rulla. Deras relation är ett faktum.

Något annat som ofta infaller strax efter det stora beslutet är att en "B-handling", en sidohandling, sätts igång. Här kan vi dra nytta av Eriks ambition att göra det som hans morfar misslyckades med, nämligen att bli restaurangägare. B-handlingens katalysator kan vara att restaurangen på andra sidan gatan, konkurrenten, tvingas i konkurs. Erik, som har sparat i fonder hela sitt liv, väljer att köpa lokalen och återuppta verksamheten. Han säger upp sig från sitt jobb.

Den sista milstolpen i andra akten förekommer i alla strukturer som jag känner till, och det är vändpunkten i mitten. Omkring halvvägs igenom boken kommer någonting att inträffa eller avslöjas som ställer "A-handlingen" på ända. Eftersom exemplets A-handling är romantisk måste avslöjandet eller händelsen skaka om Erik och Emmas relation. I det här fallet kan det vara att Eriks alkoholiserade före detta flickvän blir anställd när Erik har bytt jobb, och hon berättar för Emma om den gången Erik knivhotade hennes bror.

I övrigt kommer andra akten att bestå av att relationer mellan karaktärer fördjupas och att huvudpersonen tvingas utvecklas för att kunna lösa sina problem. Erik, som inte har brytt sig om annat än sin karriär förut, kanske måste lära sig att offra tid och pengar för att inte förlora sin relation. När hans ex dyker upp måste han också lära sig att berätta den hemska sanningen; att flickvännens bror höll på att spela bort hela familjens kassa och att han själv desperat försökte rädda familjen och hålla honom i schack på alla tänkbara sätt.

Givetvis kommer Emma inte att köpa detta rakt av, och då sätts deras relation på prov. Medan hon undersöker vad Erik egentligen gjorde, och Erik försöker släta över sin historia, är det viktigt att inte glömma bort B-handlingen. Det visar sig att det går löss i väggarna på hans restaurang, vilket leder till att han inte får ta emot gäster i lokalen.

Krisen i hans relation och krossandet av hans kulinariska drömmar kommer att bryta ner Erik. Slutet av andra akten brukar innebära en emotionell svacka, då huvudpersonen tror att allting är förlorat. Hans ex har varit väldigt övertygande i sina lögner om att han hatade hennes bror och försökte splittra deras familj (och Erik har inte velat berätta hela sanningen), så Emma vill ta en paus i sin romantiska relation och slutar svara på hans samtal. Samtidigt måste han betala av de lån han tog för att öppna restaurangen och söka jobb på nytt.

Två typer av scener som man kan förvänta sig i detta skede är: en scen där huvudpersonen är ensam och förtvivlad samt en scen där han eller hon söker sig till trygghet, oftast i form av en välvillig sidokaraktär. I det här fallet kan Erik ringa sin morfar för moraliskt stöd. Efter några sentimentala scener samlar han sig och drar handlingen in i...

Tredje akten: klimax och avslutning

Även denna akt inleds med att huvudpersonen fattar ett viktigt beslut rörande A-handlingen. I detta fall har Erik blivit tröstad och bestämmer sig för att lägga alla kort på bordet och ta tag i sitt förflutna. Han åker hem till Emma och ber henne att låta honom förklara sig. Han berättar om hur hans flickväns bror spelade och tog droger och att han såg sin flickvän dras ned i denna negativa spiral. Han erkänner att han knivhotade brodern, men att det var något han gjorde i ren förtvivlan. Efter ytterligare en sentimental scen förlåter Emma honom och sedan bestämmer de sig för att konfrontera exflickvännen. Nu är de förenade mot en gemensam fiende och det är väldigt gulligt och fint.

Klimax är en annan av de händelser som varje historia behöver. Här kommer Erik och Emma att eliminera det sista hotet mot deras relation, nämligen exflickvännen. De har redan dementerat hennes lögner, men tvingar henne nu att inse att hon har försvarat sin bror trots att det var han som drog in henne i en värld av missbruk. Eftersom exet är alkoholiserat och förmodligen ganska instabilt kan denna scen bli väldigt känslosam, rentav våldsam, men Emma och Erik kommer att lyckas övertala henne att släppa sin bror och sin hämndlust gentemot Erik.

Nu återstår att knyta ihop säcken, även runt B-handlingen. Emma bidrar till återbetalningen av Eriks lån och han tar anställning i morfaderns väns sons bageri. På det sättet kan han fortsätta sprida sin och sin morfars kärlek till mat utan att känna behovet av att jaga en viss titel. Och sedan, eftersom den romantiska genren har sådana regler, levde de lyckliga i alla sina dagar.

Detta är givetvis inte en särskilt djup handling, och varken morfadern, Emma eller exflickvännen fick någon utveckling, men det här är trots allt bara ett exempel och inte en egen roman. Jag hoppas att den här väldigt långa men ändå översiktliga genomgången var hjälpsam. De tre akternas teori har hjälpt mig att få mina romanidéer att fungera, och jag hoppas att den har varit till nytta för dig också!