Veckans ord #44 - Mästerman

En mästare vet de flesta vad det är. Det är någon som besitter framstående kunskap eller färdigheter inom ett visst område. Genom historien har det funnits titlar i stil med murarmästare - en högt utbildad murare - och bagarmästare, och under medeltiden användes mästerman som benämningen på en köpman som drev eget. Men idag tänkte jag skriva om den typ av mästerman som Erik Axel Karlfeldt* omnämnde i sin dikt Fem farliga F:

Vart hastar du, o människa, som trotsar rätt och lag?

I morgon kanske mästerman, om fjärdingsman i dag!

(Utdrag ur: Karlfeldt, Erik Axel: "Fem farliga F", i: Fridolins lustgård och dalmålningar på rim, 1901)

*I en tidigare variant av det här inlägget skrev jag att det var en annan poet som skrivit denna dikt. Jag ber om ursäkt för det misstaget.

I detta sammanhang är mästerman nämligen ett noaord för bödel. Bödeln var den auktoriserade avrättaren och verkade oftast lokalt, ungefär som prästen som hade sitt kyrka på orten. Enligt Förvaltningshistorisk ordbok åtnjöt en stads mästerman rentav tjänstemannastatus. Motsvarande position på landsbygden kallades skarprättare.

Fjärdingsman blir nästa veckas ord!