Veckans ord #168 - Obstinat

Obstinat är ett av mina favoritord, dels eftersom det låter roligt och dels för att det i min erfarenhet är en träffande beskrivning av många människor. Det kommer, såklart, från latin. Obstinatus beskriver någon eller något (t.ex. en obstinat tro) som är fast, orubblig eller envis.

Det är inte ett neutralt eller positivt ord, till skillnad från sin nära släkting orubblig. Man kallar ingen person eller företeelse för obstinat för att ge en komplimang. På svenska används det oftast om barn och tonåringar. I egenskap av att nyss ha varit en tonåring kan jag förstå det bruket.

Det är dock inte reserverat för ungdomen. Vem som helst kan vara obstinat. För den som önskar ett tydligt exempel kan jag rekommendera En man som heter Ove av Fredrik Backman, vars huvudperson är närmast karikatyrmässigt obstinat.

Och med det sagt: lycka till med vad du än skriver och så ses vi på lördag!