Veckans ord #129 - Avtal

Ordet avtal får många människor att tänka på ett dokument med villkor som två parter signerar, men det är långt ifrån det enda ett avtal kan vara. Ett avtal definieras enligt lag som en rättsligt bindande överenskommelser mellan två parter om deras rättigheter och skyldigheter gentemot varandra.

Avtal kan således vara muntliga. Om du löneförhandlar och din chef lovar att höja din lön med 5% så är det ett avtal. Nackdelen med sådana avtal är att ingendera parten kan bevisa att den andra har gått med på villkoren, vilket gör att ord står mot ord och det blir svårt att avgöra vilka rättigheter och skyldigheter folk faktiskt har. Det är därför affärsavtal nästan alltid är skriftliga.

Avtal kan också vara underförstådda, vilket har lett till uttrycket ett oskrivet kontrakt. Det tydligaste exemplet på det är ett konsumentköp. Vad jag menar med det är en privatperson som köper något av en verksamhet, till exempel en person som köper bröd. I och med att man betalar för en vara accepterar man priset och att affären inte är skyldig att kompensera en om brödet inte är så gott som man hade hoppats på. I gengäld accepterar affären att om en vara är bristfällig - exempelvis om ifrågavarande bröd är mögligt - så är affären skyldig kunden ersättning.

Därmed inte sagt att alla avtal har juridisk vikt. Det finns åldersgränser för när man kan samtycka till avtalsvillkor i eget namn, och om en part har godkänt villkor som motparten inte hade rätt att kräva av den kan avtalet ogiltigförklaras. Till exempel anses ett avtal om att bryta lagen inta vara lagligt bindande. Avtal som har ingåtts till följd av att en part har hotat, tvingat eller lurat sin motpart är inte heller giltiga.

Och med det sagt: lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på lördag!