Veckans ord #100 - Definition del 1
Definitioner är, lustigt nog, svåra att sätta fingret på. Det är därför jag firar veckans ords hundrainläggsjubileum, samt inlägg #101, med att skriva om dem. Dessa inlägg kommer inte att handla så mycket om att förklara ordet definition som att diskutera det; hur definitioner uppstår, vad som gör dem användbara och hur och varför de kan förändras.
Hur uppstår definitioner?
Definitioner skapas på två sätt; antingen för att sätta ord på ett redan identifierat fenomen (det vill säga att definitionen kommer före ordet); eller för att identifiera vad exakt ett redan existerande ord syftar på. Många ord, framförallt ord som bedöms som viktiga att definiera exakt, genomgår båda processerna. Ta till exempel definitionen av en art.
Det har för människor sedan tidernas begynnelse varit uppenbart att det finns olika djurarter. En groda är olik en häst, som i sin tur är olik en blåmes. Denna skillnad kallades för art på svenska och motsvarande ord på de flesta andra språk, och observationen av arter var länge ganska simpel: djur som är olika varandra (ser annorlunda ut, äter andra saker, lever annorlunda, etcetera) tillhör olika arter. Då kom alltså definitionen före ordet. Men i takt med att man lärde sig mer om mer om olika djur, och om gränsfallen (t.ex. hästar och åsnor, som kan para sig och producera hybrider i form av mulor och mulåsnor), väcktes intresset för en mer specifik definition. Det blev denna: två djur tillhör olika arter om de, när de parar sig, antingen inte kan föröka sig eller producerar steril avkomma.
Sedan visade det sig att honorna bland vissa hybrider kan reproducera sig, till exempel ligerhonor (korsningen av en lejonhane och en tigerhona), som bevisligen kan producera fertil avkomma med en lejonhane. Den ungen kallas för en liliger.
Det är alltså svårt att göra en definition idiotsäker. Såvitt jag vet anses oförmåga att, vid korsning av ett exemplar av vardera sortens djur, producera livsduglig, fertil avkomma fortfarande vara kriteriet som avgör huruvida två djur tillhör samma art. En mer träffande definition vore kanske att två djur tillhör olika arter om den inte kan producera fertil avkomma av båda könen?
Vad gör en definition bra?
Som jag har illustrerat ovan kan det vara svårt att skapa en perfekt definition, men för att ett ord skall vara värt att använda måste det finnas en funktionsduglig definition. Om en definition av av den mänskliga arten skulle kräva ett visst antal kromosomer skulle det innebära att människor med kromosomavvikelser i stil med Downs syndrom eller Klinefelters syndrom inte skulle tillhöra samma art, vilket inte bara skulle vittna om en omoralisk människosyn utan också om en dålig definition, eftersom den uppenbarligen inte stämmer överens med den allmänt godtagna uppfattning om, och användandet av, ordet människa. (Kromosompar vore ett bättre kriterium, eftersom avvikelser som ger ett extra eller ett färre kromosompar inte finns såvitt jag vet.)
Jag skulle personligen säga att den gängse definitionen av ordet art är bra i betydelsen användbar, men även om man bortser från ligrar så finns det undantag. Till exempel finns det sjukdomar och åkommor som gör att två medlemmar av Homo Sapiens (alltså två människor) inte kan producera fertil avkomma. Det är också möjligt att de föräldrarna är så inavlade att deras avkomma inte alls blir livskraftig (ta en titt på de egyptiska faraonernas släktträd - det är inte konstigt att Tutankhamun dog barnlös). Men dessa undantag är just undantag, eftersom problemet vid reproduktionen i dessa fall inte är föräldrarnas arttillhörighet utan yttre faktorer.
En definition blir alltså funktionsduglig när den stämmer överens med vad man i allmänhet menar när man använder ett visst ord.
Subjektivitet i applikationen av definitioner
En definition bör i sig vara objektiv såtillvida att det inte bör finnas ett ord som man kan använda som ett jokerkort. Till exempel kan jag inte göra mig förstådd om jag börjar kalla en tablettask för "en ful", eftersom ordet ful inte är synonymt med tablettask. Jag kan däremot kalla en tablettask ful, eftersom jag kan fälla omdömet om den att den är ful.
Det fungerar eftersom alla vet vad fulhet är och vad man menar om man kallar något för fult (nämligen att det är motbjudande eller åtminstone inte inbjudande att betrakta), men ordet appliceras subjektivt. Jag anser att många former av metal-musik är ful, men i vissa människors öron låter den typen av musik vacker.
Det var allt för det här inlägget! Nästa vecka kommer jag att skriva om alternativa definitioner och om när definitioner förändras. Lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på lördag!