Hur tematisk anknytning gör fiktiva karaktärers relationer intressanta #1
Häromsistens skrev jag om litterära teman och motiv. Idag är det dags för hur dina karaktärers inbördes relationer kan utgöra motiv för teman. Nästa vecka återvänder jag till ämnet med hur man kan implementera mina teorier i sina egna berättelser.
Mycket av karaktärernas personlighet avslöjas i deras förhållanden till varandra, och därmed faller det sig naturligt att också utveckla berättelsens teman genom karaktärernas inbördes förhållanden. En tematisk anknytning kan också få relationen att förefalla mer intressant och relevant.
Olika relationstyper som motiv
Ibland är relation till sin natur ett uttryck, eller ett motiv, för ett visst tema. Det mest uppenbara exemplet är att en romantisk relation är ett uttryck för temat kärlek. Även om relationen framställs som negativ, till exempel genom en olämplig maktbalans, kommer du som författare per automatik att säga något om romantisk kärlek genom att skildra den. Det du säger är kanske att kärlek inte bör fungera på det sättet, eller att kärleken är farlig.
Alla förhållanden är på ett eller annat sätt ett uttryck för ett tema, även om temat inte är lika uppenbart eller prominent i berättelsen i fråga som kärlek tenderar att vara.
Att utnyttja relationens bakgrundshistoria
På många sätt kan man se varje förhållande som en egen karaktär, med egen bakgrundshistoria och utveckling. I de flesta berättelser inleds åtminstone en relation som inte fanns i början, men det finns också ofta flera redan etablerade förhållanden. Tänk på hur de förhållandena inleddes. Ett förhållande mellan förälder och barn inleddes tekniskt sett när barnet föddes, men det kan vara värt att överväga omständigheterna.
Om graviditeten var planerad kan det exempelvis innebära att föräldrarna har en viss uppfattning om vad deras barn skall göra, i synnerhet om de bara har ett barn eller bara ett barn av "rätt" kön. Detta kan leda till konflikter när barnet visar sig ha egna tankar, känslor och ambitioner som inte passar exakt med vad föräldrarna hade tänkt sig. Å andra sidan kan en oplanerad graviditet leda till en viss bitterhet om en av, eller båda, föräldrarna känner sig hämmade av barnets blotta existens.
Alternativt kan en planerad graviditet innebär entusiasm eller en känsla av pliktskyldighet för familjebildningen, medan en oplanerad graviditet kan komma som en glad överraskning. Här finns det många teman att utforska; fri vilja, förutsättningslös kärlek, balansen mellan plikt och önskan, arv från tidigare generationer.
Ett utmärkt exempel kommer från serien Avatar: Legenden om Korra, uppföljaren till Avatar: Den Siste Luftbändaren. I den första serien är huvudpersonen, Aang, mycket riktigt den siste luftbändaren. Alla andra dog i ett folkmord. I Legenden om Korra får man se de tre barn som Aang fick tillsammans med Katara. Bara en av dem, Tenzin, föddes som luftbändare (även om det äldsta barnet utvecklar luftbändning senare i serien), vilket innebar att Aang lade stor vikt vid att lära honom allt om den nomadiska livsstilen, filosofin, historien och magin.
Tenzin tvingades axla ett stort ansvar, och Aang var väldigt stolt över honom på grund av hur hängiven han var sin kulturella bakgrund och eftersom han representerade återuppståndelsen av den tidigare utrotade kulturen. Nackdelen för Tenzin var att hans identitet blev Aangs Son (med stort S) och att han lade hela sin energi på historia, politik, renlevnad och att uppfostra sina egna luftbändande barn. Nackdelen för familjen var att hans syskon, Kya och Bumi, kände sig förfördelade eftersom Aang tillbringade så mycket tid med Tenzin. Till de många teman som den familjens inbördes dynamik utforskar hör arv, plikt, kärlek, trauma, och självbild.
(En av de många saker som jag uppskattar med Avatar-serierna är hur de många gånger utvecklar konflikter mellan karaktärer utan att någon vill den andra illa. Varken Aang eller Tenzin prioriterar luftnationens framtid framför familjen av illvilja, utan av pliktkänsla gentemot ett utrotat folkslag. Det är väl värt att studera!)
Hur relationens utveckling kan reflektera temat
Som jag antydde ovan kan en relations utveckling säga mycket om berättelsens tema. Vilka beslut folk fattar, och hur de påverkar dem själva och deras omgivning, är en av de saker som tydligast knyter förhållanden till teman.
Låt oss fortsätta med Tenzins relation till Aang i Legenden om Korra. Två viktiga teman i den berättelsen är diverse karaktärers självbild samt budskapet att även om man kan lära sig av det förflutna så bör man inte låta det styra ens framtid. I en scen i säsong två (spoilervarning!) ser Tenzin en vision av sin far och bryter ihop. Han ber om ursäkt för att han inte kan leva och agera som Aang gjorde. Visionen svarar att Tenzin har rätt, men att det inte är något fel med det. "Du är inte jag, och du borde inte vara jag. Du är Tenzin." Tenzin lärde sig mycket av sin far, men hans värde ligger i vad han kan göra med den kunskapen och de minnena. Intressant nog inser han detta långt efter sin fars död, men enligt magins regler fungerar det, och det sägs ju att allt är lättare när man ser det i backspegeln.
Ett annat exempel är relationen mellan Ulrika och Kristina i Vilhelm Mobergs serie Utvandrarna. Kristina är gift och har barn och en god relation till sina föräldrar, medan Ulrika såldes som tjänstehjon när hon var barn och tvingades in i prostitution som hon inte kunde ta sig ur. Föga överraskande gör det henne bitter mot kvinnor som är lyckligare lottade och som respekteras av samhället. Kristina ser å sin sida ner på Ulrika för hur hon har behövt leva sitt liv – tills hon inser att Ulrika är ett offer för svåra omständigheter, och de utvecklar en hjärtevärmande vänskap.
Genom hur deras förhållande till varandra utvecklas ger Moberg uttryck för samhällets orättvisor; Ulrika söker en klassresa medan Kristina föddes till en betydligt bättre lott i livet. För att bli vän med Ulrika behöver Kristina korrigera sin personliga moraliska kompass. Ulrika måste å sin sida släppa sin bitterhet för att på riktigt kunna återuppbygga sitt liv.
Låt samhällets och omgivningens reaktioner på förhållandet berika tematiken
Varje människa har uppfattningar om hur vissa förhållanden borde se ut och varför. I varje samhälle finns normer som de flesta accepterar i högre eller mindre utsträckning, och som påverkar hur vi bedömer våra egna och andras interaktioner och relationer. På mindre skala innebär detta att vi bedömer våra vänners, bekantas och fienders relationer och att vi är medvetna om att vi själva blir utvärderade på motsvarande vis.
(Visst finns det många människor som inte lägger sig i andras privatliv. Faktum kvarstår att vi observerar vår omgivning och har ofta en uppfattning om vad vi ser, även om den inte är mer seriös än om han kallar sin flickvän för en pärla en enda gång till sätter jag banne mig på fransk marschmusik på full volym hela vägen till Göteborg.)
Omgivningens reaktioner och åsikter – både de inbillade och de bekräftade – påverkar varje relation i viss utsträckning. Därmed kan de också säga mycket om de teman som relationen utforskar. Den relation som Kristina och Ulrika har i början av Utvandrarna hade troligen inte varit lika frostig om det inte hade funnits en allmän förväntan på Kristina som en Respektabel Kvinna TM att se ner på prostituerade. Därmed understryks temana utanförskap, orättvisa, fördomar och sexism. När de väl har emigrerat och blir vänner bidrar Ulrika och Kristina däremot till att hålla samman den lilla gruppen av svenskar, vilket gör att deras relation uppskattas. Mycket riktigt blir sammanhållning, arv, kultur och lojalitet viktiga teman i seriens senare böcker.
Nästa vecka återkommer jag till hur jag använder det här systemet när jag själv skriver, vilket förhoppningsvis kan ge dig som författare några idéer om hur du kan bearbeta dina egna berättelser. Med det sagt: lycka till med vad du än skriver, och så ses vi på tisdag!